Förlossnings
berättelsen!
Vaknade den 6/9 kl. 08,00 av
att jag hade ont i magen...........
Gick på toa och såg
att jag blödde lite. Gjorde inte mkt fram till halv ett satt mest
vid datorn.....
Sen tog jag bussen till Handen,
var på föräldrar träffen o tittade på film om
förlossning. Jag hade värkar med 20-30 minuters mellanrum hela
eftermiddagen. Pratade med barnmorskan och berättade om blödningen
på morgonen, hon sa att de troligen var slemproppen som hade gått
men att de inte behövde betyda nåt.
Gick till centrum och handla,
sen åkte jag hem och vänta på Björn.
Vid halv 6 kom han hem då
laga jag mat... sen åkte vi till OBS! och handla. Nu kom värkarna
tätare och var betydligt intensivare men jag tänkte inte mer
på det, mamma hade ju gått över ett dygn med mig, och
jag skulle ju inte ha förrän om tre da'r..... Åkte hem
och kolla på TV, sen gick vi och la oss! Björn somna med en
gång men jag kunde inte sova, jag hade ONT!
Vid kvart över 12 ringde
jag till förlossningen, då hade jag haft värkar med tre
minuters mellanrum i en timme.....
De sa att de var klart att
vi fick komma in men att jag inte skulle vänta mig något...
Jag gick och la mig igen,
tänkte att jag skulle försöka sova att de kanske skulle
gå över..... Men när klockan var 1 väckte jag Björn
och sa att vi skulle åka, han fråga bara om jag hade ringt
o jag svara att de gjorde jag för en timme sen....
Vi var inne på förlossningen
1,40, jag kopplades till CTG:n men de fick aldrig nån riktig värkreg
på mig, och bebis hjärtljud slog konstigt. De gick ner i samband
med värk men det såg inte de eftersom de inte fick nån
värkreg, så klockan 2 rushades jag in på förlossnings
rummet. Undersökningen sa att jag var öppen 3 cm, de satte skalpelektrod
på bebis för att få bättre hjärtljud. Fostervattnet
var lätt blodblandat.... Vid de laget var hjärtljuden nere på
85/min, vid 3 var hjärtljuden nere på 50/min i vissa perioder
då var jag öppen 5 cm så de satte in dropp för att
påskynda förloppet samtidigt som de sa att om jag inte hade
öppnat mig om en halvtimme så skulle de var tvungna att snitta....
Vid 3,20 var hjärtljuden
uppe i 120/min igen och 3,30 kom första krystvärken, men jag
vågade inte krysta för jag trodde inte att jag hade öppnat
mig tillräckligt..... Men undersökningen sa att jag var vidöppen
och de var bara att krysta!
Hela värkarbetet hittills
hade bara varit plågsamt och intensivt knappt en smärtfri sekund,
jag vet inte hur många gånger jag bad Björn att skjuta
mig i huvet eller göra nånting för att få mig därifrån......
Men när krystvärkarna kom var de bara en befrielse, trots att
det kändes som att jag skulle skita på mig........
3,51 kom DENNIS, och jag insåg
att jag hade klämt ut en liten kille på 3365 gr och 51 cm helt
utan smärtlindring, fick bara syrgas!
Björn klippte navelsträngen,
och kl 4 kom moderkakan.....
Jag duschade, gick ut o rökte
och skulle kissa men de kunde jag inte så de blev kateter i tre dagar........
|
|