Vaknade den 6/9 kl. 08,00 av att jag hade ont i magen........... 
Gick på toa och såg att jag blödde lite. Gjorde inte mkt fram till halv ett satt mest vid datorn.....
Sen tog jag bussen till Handen, var på föräldrar träffen o tittade på film om förlossning. Jag hade värkar med 20-30 minuters mellanrum hela eftermiddagen. Pratade med barnmorskan och berättade om blödningen på morgonen, hon sa att de troligen var slemproppen som hade gått men att de inte behövde betyda nåt.
Gick till centrum och handla, sen åkte jag hem och vänta på Björn.
Vid halv 6 kom han hem då laga jag mat... sen åkte vi till OBS! och handla. Nu kom värkarna tätare och var betydligt intensivare men jag tänkte inte mer på det, mamma hade ju gått över ett dygn med mig, och jag skulle ju inte ha förrän om tre da'r..... Åkte hem och kolla på TV, sen gick vi och la oss! Björn somna med en gång men jag kunde inte sova, jag hade ONT!
Vid kvart över 12 ringde jag till förlossningen, då hade jag haft värkar med tre minuters mellanrum i en timme.....
De sa att de var klart att vi fick komma in men att jag inte skulle vänta mig något...
Jag gick och la mig igen, tänkte att jag skulle försöka sova att de kanske skulle gå över..... Men när klockan var 1 väckte jag Björn och sa att vi skulle åka, han fråga bara om jag hade ringt o jag svara att de gjorde jag för en timme sen....
Vi var inne på förlossningen 1,40, jag kopplades till CTG:n men de fick aldrig nån riktig värkreg på mig, och bebis hjärtljud slog konstigt. De gick ner i samband med värk men det såg inte de eftersom de inte fick nån värkreg, så klockan 2 rushades jag in på förlossnings rummet. Undersökningen sa att jag var öppen 3 cm, de satte skalpelektrod på bebis för att få bättre hjärtljud. Fostervattnet var lätt blodblandat.... Vid de laget var hjärtljuden nere på 85/min, vid 3 var hjärtljuden nere på 50/min i vissa perioder då var jag öppen 5 cm så de satte in dropp för att påskynda förloppet samtidigt som de sa att om jag inte hade öppnat mig om en halvtimme så skulle de var tvungna att snitta....
Vid 3,20 var hjärtljuden uppe i 120/min igen och 3,30 kom första krystvärken, men jag vågade inte krysta för jag trodde inte att jag hade öppnat mig tillräckligt..... Men undersökningen sa att jag var vidöppen och de var bara att krysta!
Hela värkarbetet hittills hade bara varit plågsamt och intensivt knappt en smärtfri sekund, jag vet inte hur många gånger jag bad Björn att skjuta mig i huvet eller göra nånting för att få mig därifrån...... Men när krystvärkarna kom var de bara en befrielse, trots att det kändes som att jag skulle skita på mig........
3,51 kom DENNIS, och jag insåg att jag hade klämt ut en liten kille på 3365 gr och 51 cm helt utan smärtlindring, fick bara syrgas!
Björn klippte navelsträngen, och kl 4 kom moderkakan.....
Jag duschade, gick ut o rökte och skulle kissa men de kunde jag inte så de blev kateter i tre dagar........